﻿och med 200,000 francs hemgift välsignade
fröken <i>Key,</i> niècen. Han är emellertid ej fru
Champanets ende tillbedjare; en ståtlig por-
tugis — hr <i>Engelbrecht</i> — som »simmade
likt hennes man» har gjort hennes bekant-
skap i badet och följer henne sedan med
glödande kärleksförklaringar; dessutom försäk-
rar hon sin väninna, att hon icke alls är
rädd för officerare. Denna vännina, roligt
spelad af fru <i>Boström,</i> har fått hennes för-
troende, följer henne sedan på alla hennes
opåräknade äfventyr och gör härigenom slut-
ligen den upptäckten att hennes egen man
har en liten amourett med en modist. Man-
nen, läkaren Grimoine, spelades af hr <i>Elias-
son,</i> som på ett par dagar förträff ligt satt sig
in i rollen. Modisten hade i fröken <i>Petters-
son</i> en karakteristiskt utstyrd tolkarinna, som
gaf rollen det lagom den behöfver på en bättre
scen. Slutligen bör nämnas hr <i>Sjögren,</i> som
alltid är dråplig i gamin- och betjenttyper.
Äfven fru <i>Hirsch</i> såsom Justine, professorns
näsvisa huspiga och fröken <i>Lundeqvist,</i> den
näpna modistjungfrun, togo sin andel af bi-
fallet.